0805-2.
Kraschbombang sa det så var vi tillbaks på ruta ett. Eller minus tre känns mer passande faktiskt. Vad tusan ska det bli av mig egentligen? Fortsätter det såhär blir det nog ingenting. Absolut ingenting alls. Jag är så less på mig själv, min oförmåga att ta itu med saker och ting. Gnälla över det är jag dock världsmästare på (om man nu kunnat vara det dvs).
Imorgon ska jag försöka ta itu med körskolebesök, teorin måste pluggas in stenhårt nu. Gudfaderntriologin tänkte jag också ge mig på, få det gjort och känna att jag åstadkommer åtminstone något.
Återuppta det jag försökt påbörja flera gånger måste jag också göra, promenader och framåttänkande. Kurrandet i magen först av allt. Därefter sömn som vi hoppas blir något mindre usel denna natt, det vore åtminstone ett steg i rätt riktning och sådana behöver jag några nu. Sanslöst att saker och ting växlar så fort helt utan anledning. Men peppen skall återfås så det så. Nu jävlar, typ. Måste få någon ordning på allt, nu.
Imorgon ska jag försöka ta itu med körskolebesök, teorin måste pluggas in stenhårt nu. Gudfaderntriologin tänkte jag också ge mig på, få det gjort och känna att jag åstadkommer åtminstone något.
Återuppta det jag försökt påbörja flera gånger måste jag också göra, promenader och framåttänkande. Kurrandet i magen först av allt. Därefter sömn som vi hoppas blir något mindre usel denna natt, det vore åtminstone ett steg i rätt riktning och sådana behöver jag några nu. Sanslöst att saker och ting växlar så fort helt utan anledning. Men peppen skall återfås så det så. Nu jävlar, typ. Måste få någon ordning på allt, nu.
Kommentarer
Trackback
