Med hjärtat i halsgropen.

   Ligger jag i sängen, med trötta och svagt värkande muskler. Att åka ankarlift själv är verkligen inte det lättaste, fy. Men det var roligt i alla fall, och solen sken hela dagen. Känns bra att röra på sig åtminstone lite nu när det inte blivit någon träning på ett par-tre veckor. Men på torsdag ska jag nog iväg, känns som att jag måste. Vore nog skönt att få det gjort.
   Sömn vore skönt, men det ska jag ta itu med härnäst.

      Godnatt.

   Eller nej, justfan. Det är ju House om en halvtimme, och Ramsay vid 22... Men det blir bara House om jag ska orka upp imorgon.