nej tack
Har idag för första gången på helt eget bevåg sagt nej till jobb, 4-6 månaders jobb dessutom. Åtminstone före jul sa jag. Känns rätt även om det såklart varit skönt med säkerheten men jag kan inte fortsätta som jag gör nu.
Igår kände jag mig klar, helt klar med det jag gör. Idag fick jag höra att jag var "som klippt och skuren" för yrket men det börjar bli nog. Känns faktiskt skönt att ha den känslan, att det är nog. Ska fundera på hur jag ska göra framöver, söka någon kurs eller helt annat jobb. Eller fortsätta det sista halvåret så som jag tänkt mig, beror helt och hållet på hur det kommer att se ut med ledigt jobb. Eller om poletten trillar ner och jag kommer på vad jag vill bli.
Tänk att jag satt mitt välmående före pengar för första gången. Lär ångra mig varje månad den 27e fram till sommaren men för nu är det rätt och mer än så kan jag inte göra för mig själv.
Igår kände jag mig klar, helt klar med det jag gör. Idag fick jag höra att jag var "som klippt och skuren" för yrket men det börjar bli nog. Känns faktiskt skönt att ha den känslan, att det är nog. Ska fundera på hur jag ska göra framöver, söka någon kurs eller helt annat jobb. Eller fortsätta det sista halvåret så som jag tänkt mig, beror helt och hållet på hur det kommer att se ut med ledigt jobb. Eller om poletten trillar ner och jag kommer på vad jag vill bli.
Tänk att jag satt mitt välmående före pengar för första gången. Lär ångra mig varje månad den 27e fram till sommaren men för nu är det rätt och mer än så kan jag inte göra för mig själv.
Kommentarer
I'm a fan: Cathrin
Trist att det skulle bli så fel, men det är verkligen som du säger att välmåendet är det främsta. För vem är det som tackar dig när du är helt knäckt och mår riktigt pissigt!? Du ska se att det kommer att falla på plats framöver ändå!
Trackback
